Page images
PDF
EPUB

angår. Men på den historiska vetenskapens nuvarande ståndpunkt kan till en viss grad samma syfte vinnas äfven genom sysselsättningen med sådana källor, som tillhöra de yngre skedena af Europas kulturutveckling.

På flere moderna språk finnas goda öfversättningar af äldre källskrifter, som för dylika ändamål kunna till en början begagnas och i synnerhet lämpa sig för kursorisk läsning, då det mera gäller att förvärfva en allmän föreställning om ett visst tidehvarfs karakteristiska historiografi än att företaga en grundligare undersökning af någon specialfråga. Inom vissa gränser torde till och med, såsom man i Tyskland och annorstädes på senare tider föreslagit och delvis försökt, dylika öfversatta källor vara af nytta för den historiska undervisningen äfven på lägre stadier än det akademiska och i någon mån kunna ersätta sådana läseböcker, som endast genom en modern populariserande framställning eller, kanske rättare, parafrasering söka åskådliggöra de schematiska läroböckernas innehåll. Från båda dessa synpunkter kan det för en blifvande lärare i historia vara af intresse att göra bekantskap med sådana samlingar som t. ex. Geschichtschreiber der deutschen Vorzeit, de af det danska Selskabet for Kildeskrifters Oversættelse föranstaltade tolkningarna af latinska medeltidskrönikor m. m., de af Zeller för Frankrike, af York-Powell för England, af Erler, Schilling m. fl. utgifna mer eller mindre utförliga utdragen. Något liknande företag på svenska, som väl vore af behofvet påkalladt, finns ty värr ej att tillgå.

Men för vetenskapliga öfningar äro naturligtvis själfva originaltexterna i de flesta fall att föredraga. De billiga handeditionerna af åtskillige tyske medeltidsauktorer i Monumenta Germaniae in usum scholarum, flere nummer af den franska Collection de textes pour servir à l'enseignement de l'histoire kunna användas vid studiet af något särskildt, mera begränsadt tidehvarf. Ännu mer praktiska äro dock de historiska krestomatier, som afse att meddela det viktigaste källmaterialet till orientering

inom något vidsträcktare område af den historiska utvecklingen. Flere häften af ofvannämnda Collection de textes hafva en sådan krestomatisk karakter, om också blott med afseende på vissa perioder och grenar af Frankrikes (och äfven Englands) historia. För den engelska statsförfattningens historia har man Stubbs' Select Charters (till Edvard I) och de efter samma plan anordnade textsamlingarna af Prothero (Tudorska tiden) och Gardiner (puritanska revolutionen). För Tysklands historia har man bl. a. Doeberls Monumenta Germaniae selecta (dock blott för en del af medeltiden) och, hvad statsskicket angår, Altmann-Bernheims Ausgewählte Urkunden, hvaraf nyligen en betydligt förökad upplaga har utkommit. Erslevs Udvalg af Kildesteder är närmast beräknadt att tjäna som underlag för öfningar i kritisk pröfning af vissa speciella omtvistade frågor inom den nordiska och särskildt inom den danska medeltidshistorien. Mirbts Quellen zur Geschichte des Papstthums och några andra kyrkohistoriska excerptsamlingar (t. e. Preuschens Analecta) kunna vara af gagn äfven för den allmänna historiens studium. Icke blott språkliga, utan ock litteraturhistoriska och delvis kulturhistoriska behof tillgodoses af Noreen-Meyers Valda stycken af svenska författare 1526-1732 (äfvensom i viss mån af Noreens fornsvenska och Wimmers isländska läseböcker). För Sveriges politiska historia finns ännu blott Hildebrands handupplaga af de äldre regeringsformerna.

Det urval af medeltidstexter, som här föreligger, är i främsta rummet ämnadt att läggas till grund för akademiska öfningar med hänsyn till den historiska studieplanens kraf vid våra universitet, men torde möjligen också kunna användas af någon historiskt intresserad teolog eller jurist, lärare vid de allmänna läroverken och andra personer, som funne det bekvämare att inom ett måttligt stort band hafva tillgång till åtskilliga af de mest karakteristiska urkunderna rörande hierarkiens och de världsliga författningarnas utveckling i vissa europeiska

länder och särskildt Sverige under det romersk-katolska statssystemets fulla utprägling, i stället för att nödgas sammanleta dem i talrika olikartade, för mången svåråtkomliga verk. Angående det sätt, hvarpå detta urval blifvit verkställdt, kunna meningarna utan tvifvel vara delade. För ett billigt bedömande däraf må dock betonas, att afsikten ingalunda varit att meddela fullständiga serier af ens de allra betydelsefullaste texterna, utan endast vissa profstycken, till hvilkas studium och diskussion uppsökandet af andra kompletterande och belysande källor skulle kunna ansluta sig. Åtminstone finnas här t. ex. några af de store juristpåfvarnes epokgörande stadgar och programuttalanden, af de mest betecknande karolingiska kapitularierna, af Kapetingernas förnämsta styrelsereglementen, Gyllene Bullan i den ursprungliga redaktionen, Magna Charta enligt dess första kungliga bekräftelse, de båda viktigaste svenska konungsbalkarne, m. m.

För en grundlig och konkret insikt i den europeiska statsutvecklingens historia är det ändamålsenligare att enligt en i någon mån komparativ metod arbeta sig fram till en klar uppfattning af några få valda statsrättsliga dokumenters verkliga innebörd än att från perm till perm genomläsa sådana vidlyftiga och med detaljer öfverfyllda handböcker i de särskilda ländernas författningshistoria som t. ex. Sohms, Waitz' eller Stubbs' bekanta, onekligen i sitt slag utmärkta arbeten. För begynnaren kunna de hopade, lösryckta citaten i desse författares noter och polemiska exkurser på intet vis ersättta den sammanhängande tolkningen af ett enda capitulare eller en enda assisa, hvarvid de förekommande ämbetsbenämningarna och öfriga termer noggrant förklaras med användning af nödiga hjälpmedel och under hänvisning till motsvarigheter i andra länder, särskildt i Sverige. Medeltidens politiska och sociala förhållanden öfver hela Europa förete så påtagliga inre och yttre analogier, äfven om man bortser från frågorna om direkta lån af la- . gar och institutioner, att den komparativa behandlingen

äfven från undervisningens synpunkt måste föredragas framför det så ofta fruktlösa bemödandet att genom en isolerad betraktelse af en enda stats utveckling begripa dess förutsättningar och förlopp. Konungadömets uppgifter och maktbefogenheter, dess ställning till förvaltningen och ämbetsmännen enligt naturahushållningens villkor, sträfvandena att häfda landsfriden, härtjänstens och rättskipningens organisation, valreglerna inom olika offentliga institutioner, de politiska mötena m. m. återfinnas öfver allt under liknande former, som ömsesidigt belysa hvarandra, äfven där afvikelser framträda både i sak och i de skenbart så underliga, för minnet ej sällan så betungande beteckningarna.

För att vinna ett riktigt perspektiv är det ej mindre nödigt att något så när förstå den kyrkliga organisationen, som under detta tidehvarf utgör på samma gång uppränningen till den kristna universalstaten och förebilden för de särskilda världsliga förvaltningsordningarna. Äfven kejsardömet med dess ledande grundsatser och traditionella, från antiken och kyrkan härledda anspråk har egt en dylik universell betydelse, om också ej samma faktiskt ingripande maktutöfning, för de politiska förhållandenas utdaning äfven utom dess egentliga öfverhöghetsområde. Slutligen gäller det enkannerligen om medeltidens statsutveckling, som försiggår under en ständig spänning emellan ideal och verklighet, emellan mer eller mindre erkända rättskraf och gifna eller eftersträfvade maktförhållanden, att den positiva lagstiftningens syften icke kunna rätt fattas utan hänsyn till de statsteorier och publicistiska partiläror, som i en så mångskiftande utbildning bröto sig emot hvarandra och dels påverkade, dels framkallades af de kyrkliga och världsliga institutionernas omgestaltning. På sätt och vis befryndade med dessa teoretiska arbeten äro flerfaldiga tendentiösa förfalskningar, som naturligtvis alls icke duga såsom källor för deras föregifna härkomsttid, men förtjäna största uppmärksamhet såsom vittnesbörd om ideal och stämningar

inom de kretsar, där de verkligen uppstått och vunnit tilltro. De hafva äfven i vissa fall kommit att utöfva stort praktiskt inflytande på de offentliga förhållandena under senare tider, då de liksom äkta urkunder verkligen förpliktat regeringar och domstolar.

De här utgifna texterna (som allesammans äro förut tryckta) äro fördelade och anordnade på följande sätt. Under rubrikerna Påfvedömet och Kejsardömet upptages hvad som kan belysa vissa af den allmänna utvecklingens bestämmande grundtankar och betydelsefullare skeden. Under Kejsardömet, äfvensom under Frankrike och England, förekomma tillika dels texter angående några karakteristiska sidor af Tysklands och de båda nyssnämnda ländernas författningshistoria (territoriernas frigörelse från kejsarmakten och statsskickets omdaning i federativ riktning; den franska fogdeförvaltningens och byråkratiens uppkomst; öfvergången från den normanniska absolutismen till parlamentsförfattningen), dels sådana, som illustrera vissa epokgörande konflikter emellan kyrklig och världslig öfverhet. I senare afseendet har ringare vikt blifvit lagd på de, hvad de principiella spörsmålen angår, mindre skarpt formulerade tvisterna emellan påfvedömet och de tyske kejsarne än på de fullt utpräglade motsatserna under det förras strid med de franske och engelske envåldskonungarne. I synnerhet konflikten emellan Filip den Sköne och Bonifacius VIII kan betraktas såsom i egentlig mening typisk, liksom därigenom äfven det stora omslaget i medeltidens kyrkopolitiska makttäflan omedelbart förbereddes. Under Sverige upptagas, utom lagar och bref rörande det inhemska statsskicket, äfven åtskilliga urkunder, som åskådliggöra de anmärkningsvärdaste detaljerna af kyrkans för hela kristenheten gällande administration (utlysning af kyrkomöten, biskopsval, påflig skatteuppbörd, romerska kurians arbetsordning, m. m.), hvarigenom denna i sitt konkreta inflytande på äfven de aflägsnaste länder kan erbjuda större intresse för en svensk historiker. De kyrkliga

« PreviousContinue »